Så trevligt vi har

 
Mariann o Owe har nu varit här ett par dagar.Vi är inne på sista dagen. Vi har börjat våra dagar med att åka och ta ett morgonbad. Frukost har vi haft med oss. Så bra det smakar efter badet ,går ej att beskriva så jag låter bilden på en nöjd Mariann tala för sig själv.

Avvänjning

 
Vi har under en vecka hamnat utanför cybervärlden,hade förbrukat våra gigabite. Då inträder hos mej ett antal symtom. Det börjar med lätta ryck i höger pekfinger. Följt av torrhet i munnen yrsel o svimninskänsla.
Skämt åsido . Det stannar vid ryck i pekfingret.
Detta är märkligt. En ganska ny företeelse har på kort tid slagit klorna i mej. Jag drar mej tillminnes 1978. Då arbetade jag på Rostahemmet i Örebro. Hade en kollega syster Anna-Lisa. Anna-Lisa hade fem tonårssöner.
Dessa grabbar hade egen telefon. Oj vad jag förfasade mej. Hemma hade jag en tvååring med leksakstelefon en röd. Inte ens en Ficherprice.

Så underbart !

Så underbart att dag efter dag få sitta i en rosenträdgård.  Den var fin när vi kom för 14 dagar sen ,men för var dag blir den finare. Eva är en duktig trädgårdsmästare ,som lagt grunden till detta vackra.  Nu gör, vi eller om sanningen skall fram, så är det Lasse hos oss som är trädgårdsmästare och gör
 
vårt bästa för att hålla ställningarna.