Reflektioner längs vägen

Två månader kvar av vårdhundsprojektet. Tiden har gått fort. Vi känner oss nu varma i kläderna och heta i pälsen. Jag har lärt mej mycket. Rasmus har också utvecklats och gör hela tiden.

En del av mycket annat som vi känner varmt för är det vi har benämmt "Runda bords konferens". Dettä är alltså när vi samlas runt bordet, hunden i mitten och brukarna runt om.

En del reagerar på att vi har hunden på bordet. Vi har dock tänkt på det som skulle kunna bli kritik. Vi har införskaffat en tjock vaxduk och så spritavtvättar vi bordet efteråt.

Det är så många fördelar med att ha en hund av Rasmus storlek på bordet. Brukarna kommer så nära och en fin stämmning uppstår.

Vi börjar med en hälsningsrunda.Hunden går från den ena till den andra och hälsar,vi säger  alla vad vi heter.

Sedan följer en form av cirkelövning.Brukarna talar lite med Rasmus, en del sjunger. Sist träffade vi en kvinna med rötterna i England. Då blev det God save the queen och For he is a jolly good fellow.

Det här med att sjunga istället för att prata har visat sig vara bra. Ibland kan en person ha lättare till en invand visa än till orden.

Sedan gör vi olika övningar. På bilden här lär vi Rasmus att äta med sked
Publicerat i Allmänt