Rubba inte mina cirklar
Vårt sista stopp innan Sverige var ett lantligt ställe i Oldeburg. Mycket trevligt såg det ut.
Ägarinnan var en dam som utstrålade tysk ordnung. Vi möttes i vårt rum av budskapet Rubba inte mina cirklar.
Natten kom och gick.
Vi vaknade till en underbar morgon,tog en promenad i lantlig miljö. Böljande sädesfält och för ett asfaltbarn som jag lite dofter som går att stå ut med. Lasse som vuxit upp på landet fick troligtvisen rejäl dos av nostalgikickar på vår promenad. De vanliga utfrågningarna av sädesslag åkte jag så klart på. Lyckades på fjärde försöket .
Nu till den tyska ordningen.
Frukost buffé utlovades, hundar var ej välkomna. Ok . tänkte vi. Bara att ta med brickan så äter vi en god frukost i den sköna trädgården
Vi fick snart klart för oss att detta inte var inte möjligt! Frukosten skulle intas i matsalen Så med adrenalinet pumpande i ådrorna intog jag först min frukost.Lasse väntade på sin tur och tog en liten runda till med Rasmus. Det blev inte så mycket ätit men jag får leva på hullet.
Nu var det Lasses tur. Bäva månde gudarna vad skall hända nu.
Han försökte " can you give me a good answer. Why cant we eat in the garden?" Då kallade hotellägarinnan på förstärkning. Hennes make tillkallades. Lasse beskrev honom som en "biffig kille" Frågan upprepades. Bodygard vänder då på klacken och går. Hotellägarinnan blir nu ytterst frustrerad! Ingen hjälp från bodygard.
Då tar hon fram sitt trumfkort. I am the chef . I decide. Rubba inte mina cirklar! Budskapet på vårt rum fick en klar innebörd.
Härlig liten historia 🌺